tisdag 23 juli 2013

Snart dags för avfärd!


Om några timmar är det äntligen dags att påbörja resan till LIYSF, London International Youth Science Forum! Tiden har gått väldigt fort sedan prisceremonin i Stockholm då jag fick reda på att jag var en av pristagarna till detta två veckor långa vetenskapsforum för ungdomar från världens alla hörn.

Men vem är det nu som skriver detta då?
Jo, jag heter Josefin och är en 19-årig tjej ifrån västkusten. I början av året deltog jag i Utställningen med mitt projektarbete som handlar om kemi och lärande. Det var fantastiskt roligt att delta i Utställningen och jag fick många nya vänner och erfarenheter.Och imorgon är det då dags att påbörja ett nytt äventyr som säkert kommer föra med sig nya kunskaper om allt ifrån andra länders kulturer till framstående och revolutionerande forskning!

Under min tid i London ska jag försöka skriva ganska ofta, men vi har ett fullspäckat schema under de två veckor som forumet pågår.

Vi hörs!
Josefin :)

torsdag 11 juli 2013

Två veckor i Boston

Nu har dryga två veckor hunnit passera sedan vi kom hit till Boston och gjorde oss hemmastadda i Simmons Hall på MIT campus. Tiden har gått fort och det har varit fullt upp med jobb, föreläsningar, stök och stoj. Jag ska försöka att summera de första veckorna här och sedan försöka blogga lite de resterande veckorna.

Vi anlände till Boston Logan Airport lördagen den 22 juni och möttes av några ledare på RSI som stod och viftade med skyltar. Vi begav oss mot Simmons Hall och träffade de internationella RSI-deltagarna. På söndagen anlände de resterande 50 deltagarna som kommer från USA. Kvällen avslutades med invigning i en föreläsningssal på MIT.

Första veckan bestod av lektioner på dagarna följt av föreläsningar på kvällarna. Morgonpasset bestod av obligatoriska lektioner i Humanities där vi diskuterade boken Frankenstein skriven av Mary Shelley. Därefter följde lektioner för hur man hanterar Athena, vilket är datorsystemet på MIT, skriver i typsättningsprogrammet LaTeX och två olika lektioner inom antingen Physics, Chemistry, Engineering, Mathematics eller Biology baserat på eget val. För mig föll valet på Physics och Engineering.

Under första veckan blev vi även tilldelade ett så kallat miniprojekt vilket skulle involvera plastpåsar. Detta innebar att vi skulle utforma ett experiment, utföra en statistisk analys och skriva en rapport inom 72 timmar. Utmanande men väldigt roligt.

På torsdagen fick de allra flesta träffa sina mentorer som de blivit tilldelade. Dock inte jag för jag hade inte blivit tilldelad varken ett projekt eller en mentor. Så medan majoriteten satte tänderna i forskningsrapporter under helgen, gick jag runt och väntade på information från ledningen av RSI. Till slut 08.30 på måndag morgon fick jag reda på att jag skulle till Harvard och utföra forskning inom nano-optik. Enda problemet, jag skulle vara där 09.00. Det blev lite stressigt men det löste sig till slut.

Första veckan på mentorskapen är alltid ganska krävande då mycket teori ska plöjas igenom och man ska lära känna de personer man arbetar med. Jag har väldigt trevliga doktorander som hjälper mig vilket gör att jag känner mig trygg. Det hanns även med att fira lite 4th of July på torsdagen. Väldigt häftig stämning efter allt som har hänt i Boston nyligen. Säkerheten var höjd till max och jag har nog aldrig sett så många poliser och militärer på samma gång.

Så nu är jag inne på andra veckan av mitt mentorskap och det går framåt. Jag ska inte tråka ut er med detaljer men jag har i alla fall roligt. Vi har även haft några otroligt inspirerande föreläsningar. I går kväll fick vi besök av Nobelpristagaren Phillip Sharp som belönades för sina upptäckt om introner i eukaryot DNA. Därefter avbröts natten med två efterföljande brandlarm. Jätteroligt när man ska börja jobba om två timmar. Jag fick dock detta blogginlägget skrivet så inget ont som inte för något gott med sig.

Säkert mycket som jag redan glömt men det kanske kommer senare!

/Philip Frick

Välkomstkommittén på flygplatsen.

Fyrverkerier över Charles River den 4 juli.

Ett problem som tydligen bara 5% av Harvard-studenter svarade rätt på. Klarar du det?